I somras på fenomenala Copenhell i Köpenhamn stötte jag ihop med Axel och Daniel från radioprogrammet InRock som sänds på Radio AF, det vill säga Lunds studentradio som lär vara Sveriges största sådana. Vi bondade på rekordtid med enormt många musikaliska beröringspunkter. I september har de satt igång sändningarna igen för säsongen och det jag hört hittills har varit örongodis för den som delar musiksmak med Veckans Vrål. Gör du det tycker jag du ska ratta in (numera klicka in dig på en länk och trycka på play) Radio AF varje tisdag klockan 21-22 då InRock sänds. Är du smart tar du vägen förbi Veckans Vrål och klickar dig vidare härifrån. Börja med att lyssna på veckans fina avsnitt nedan!
LÄNKAR:
http://www.radioaf.se/program/inrock
Kramar VV
lördag 24 september 2016
torsdag 22 september 2016
Demonstrerar: REVENGE PREVAILS - Dark trembling solace
 |
| Revenge Prevails. Foto: Revenge Prevails |
När jag lyssnar på Dark trembling solace får jag också känslan av att det är en DIY-produkt, utan att det på något sätt betyder att det är oproffsigt. Men jag är ändå kluven över frågan huruvida jag hade föredragit en tung och maffig produktion framför den råa och nakna känsla som soundet ger mig när jag lyssnar på skivan. Samtidigt som just det råa soundet förstärker den ondskefulla och brutala känslan i musiken så finns det partier som jag verkligen kan föreställa mig skulle växa enormt med ett mer massivt ljud, som till exempel på fina "Mind flayer" och dess förtjänstfulla dubbelkaggemanglande partier.
 |
| Revenge Prevails. Foto: Revenge Prevails |
LÄNKAR:
https://www.facebook.com/revengeprevails/
Kramar VV
söndag 18 september 2016
Djenthumor
Slösurfande har ju oftast klena kvalitéer och drar mest tid ur en. Men ibland stöter man på guldkorn, som när jag hittade en härlig subgenre av humoristiskt slag på Youtube. Djenthumor. Eller egentligen mer specifikt Meshuggah-humor. Och som jag skrattade när jag stötte på den stackars nordkoreanska gitarrensemblen med förmodligen lika stor grad av frivillighet i sitt musicerande som andelen 4/4-delstakt i en låt av Meshuggah. Sen försvann någon timme av mitt liv på Youtube och guldkornen hittar du nedan.
Kramar VV
lördag 17 september 2016
Lyssnat på: AUGUSTI
Eftersom jag latat mig större delen av sommaren är det läge att fläska på med en extra köttig lista musik. Sent som satan men ändå. Som vanligt innehåller den allt man behöver, till vardags och till fest. Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått.
Vattnet Viskar - "Mythos"
Det amerikanska post blackmetalbandet Vattnet Viskar är så bra att det är svårt att överhuvudtaget tänka sig hur det var under den mörka tid då bandets musik inte fanns i ens medvetande. Eftersom jag är sen på bollen och upptäckte bandet i och med förra årets fantastiska Settler (2015) har jag mycket gott att se fram emot. Som Sky swallower (2013) som "Mythos" är hämtad ifrån.
Pyramido - "En linje i sanden"
Rutinerat Malmöband som trots den geografiska närheten flygit under min radar fram till släppet av senaste eposet Vatten (2016). Riktigt bra sludge/doom metal med fint vrål, för ovanlighetens skull ofta på modersmålet, vilket är en fin detalj.
Fallujah - "The void alone"
Finstämmig och intensiv progressiv metal med härliga harmonier, samt obligatorisk instrumentvirtuositet på samtliga positioner i laget. Från Dreamless (2016).
If These Trees Could Talk - "Solstice"
Lugn och fin post metal med härliga stunder av explosivitet. Håller hög klass i en genre som sällan gör en besviken. Från senaste The bones of a dyig world (2016).
Russian Circles - "Mota"
Apropå post metal och att inte bli besviken. Russian Circles nya skiva Guidance (2016) är precis så bra som jag hade förhoppningar på och kommer lägga sig bekvämt på listan över årets bästa album när vi börjar med den summeringen. "Mota" är en otroligt vacker låt och borde kunna vinna över en hel del skeptiker till att uppskatta tung och gitarrbaserad musik. Underbart!
Nails - "Violence is forever"
Även om våldet tydligen varar för evigt verkar det vara sämre med Nails som band. Knappt hade de släppt fantastiska krossen You will never be one of us (2016) och annonserat europaturne´, bl a med stopp på Malfunction i Malmö, så nås man av nyheten att de gått och förmodligen lagt ner. Vi håller alla lemmar tillgängliga för att det är en tillfällig paus.
Håll Det Äkta feat. Cleo - "Silvermedalj"
Rap metal har väl spelat ut sin roll, vilket vi i efterhand kan vara tacksamma för. Att förtjänstfullt blanda in punken och hardcorens rimbaserade och attitydsmässiga kusin rap i de hårda genrerna behöver dock inte vara förbi. Det är Umeåbaserde Håll Det Äkta tillsammans med Cleo ett lysande exempel på. Bandet har släppt nytt i sommar med Soul cracks the gold (2016) men "Silvermedalj" är hämtad från förra skivan Sabotage (2014). Grym old school hardcore!
Meshuggah - "Born in dissonance"
Vi håller oss kvar i Umeå med ett tungt och bekant namn. Meshuggah är för progressiv och nyskapande metal vad higgspartikeln är för kvantfysiken, helt grundläggande. Otroligt fet och härlig produktion samt fantastiskt gung bjuds på första släppet "Born in dissonance" från kommande Violent sleep of reason, som släpps i oktober. Så här exalterad kring Meshuggah har jag inte varit sedan Chaosphere (1998).
Waldgeflüster - "Der Traumschänder"
Drömsk och melodisk post black metal med ett tyskt band som jag upptäckte tack vare att de släppt en split med Panopticon. Riktigt fin bekantskap som släpper nya skivan Ruinen (2016) i oktober, vilket vi ser fram emot.
Gatecreeper - "Desperation"
Old school death metal som också kom till min kännedom genom en split, denna gång med blackened crustbandet Young And In The Way. Lovar mycket gott inför bandets första fullängdare Sonoran depravation som också den släpps i oktober. Blir en hektisk månad det.
Ondt Blod - "Nye lydspor"
Hade jag inte missat norska Ondt Blod på sommarens Roskildefestival hade jag tjatat om hur grymt det var att se detta energiska hardcorepunkband med klassiskt norska influenser av smittande rock i sin musik. Men jag är inte bitter. Från finfina Finnmark (2016).
Redwood Hill - "Poseidon"
Ett band jag faktiskt inte missade på sommarens Copenhell var danska post black metalbandet Redwood Hill som gjorde en övertygande spelning och som gör fin musik. Från Descender (2012).
Bombus - "Rust"
Göteborgsk heavy metal med kvalitéer som i mitt tycke borde erbjuda bandet möjligheten att slå riktigt brett. "Rust" är en dänga av rang och nya skivan Repeat until death (2016) är catchy utav bara helvete.
Monolord - "Lord of suffering"
Ny, fin och tung doom från bekantingarna i Monolord som med briljanta Vænir (2015) erövrade världen och mig. Som vanligt är det psykedelisk touch och hög riffgenialitet som gäller.
Haken - "Earthrise"
Den som hängt med känner till att jag är förälskad i den här låten. I hela det brittiska bandet för den delen, och framför allt senaste skivan Affinity (2016) med sina sköna 80-talsvibbar och helt oblyga ambition att fylla arenarockkostymen utan att sluta vara progressiv. Underbart!
Kramar VV
Vattnet Viskar - "Mythos"
Det amerikanska post blackmetalbandet Vattnet Viskar är så bra att det är svårt att överhuvudtaget tänka sig hur det var under den mörka tid då bandets musik inte fanns i ens medvetande. Eftersom jag är sen på bollen och upptäckte bandet i och med förra årets fantastiska Settler (2015) har jag mycket gott att se fram emot. Som Sky swallower (2013) som "Mythos" är hämtad ifrån.
Pyramido - "En linje i sanden"
Rutinerat Malmöband som trots den geografiska närheten flygit under min radar fram till släppet av senaste eposet Vatten (2016). Riktigt bra sludge/doom metal med fint vrål, för ovanlighetens skull ofta på modersmålet, vilket är en fin detalj.
 |
| Pyramido. Foto: Jens Nordström |
Finstämmig och intensiv progressiv metal med härliga harmonier, samt obligatorisk instrumentvirtuositet på samtliga positioner i laget. Från Dreamless (2016).
If These Trees Could Talk - "Solstice"
Lugn och fin post metal med härliga stunder av explosivitet. Håller hög klass i en genre som sällan gör en besviken. Från senaste The bones of a dyig world (2016).
Russian Circles - "Mota"
Apropå post metal och att inte bli besviken. Russian Circles nya skiva Guidance (2016) är precis så bra som jag hade förhoppningar på och kommer lägga sig bekvämt på listan över årets bästa album när vi börjar med den summeringen. "Mota" är en otroligt vacker låt och borde kunna vinna över en hel del skeptiker till att uppskatta tung och gitarrbaserad musik. Underbart!
Nails - "Violence is forever"
Även om våldet tydligen varar för evigt verkar det vara sämre med Nails som band. Knappt hade de släppt fantastiska krossen You will never be one of us (2016) och annonserat europaturne´, bl a med stopp på Malfunction i Malmö, så nås man av nyheten att de gått och förmodligen lagt ner. Vi håller alla lemmar tillgängliga för att det är en tillfällig paus.
 |
| Håll Det Äkta |
Rap metal har väl spelat ut sin roll, vilket vi i efterhand kan vara tacksamma för. Att förtjänstfullt blanda in punken och hardcorens rimbaserade och attitydsmässiga kusin rap i de hårda genrerna behöver dock inte vara förbi. Det är Umeåbaserde Håll Det Äkta tillsammans med Cleo ett lysande exempel på. Bandet har släppt nytt i sommar med Soul cracks the gold (2016) men "Silvermedalj" är hämtad från förra skivan Sabotage (2014). Grym old school hardcore!
Meshuggah - "Born in dissonance"
Vi håller oss kvar i Umeå med ett tungt och bekant namn. Meshuggah är för progressiv och nyskapande metal vad higgspartikeln är för kvantfysiken, helt grundläggande. Otroligt fet och härlig produktion samt fantastiskt gung bjuds på första släppet "Born in dissonance" från kommande Violent sleep of reason, som släpps i oktober. Så här exalterad kring Meshuggah har jag inte varit sedan Chaosphere (1998).
Waldgeflüster - "Der Traumschänder"
Drömsk och melodisk post black metal med ett tyskt band som jag upptäckte tack vare att de släppt en split med Panopticon. Riktigt fin bekantskap som släpper nya skivan Ruinen (2016) i oktober, vilket vi ser fram emot.
Gatecreeper - "Desperation"
Old school death metal som också kom till min kännedom genom en split, denna gång med blackened crustbandet Young And In The Way. Lovar mycket gott inför bandets första fullängdare Sonoran depravation som också den släpps i oktober. Blir en hektisk månad det.
Ondt Blod - "Nye lydspor"
Hade jag inte missat norska Ondt Blod på sommarens Roskildefestival hade jag tjatat om hur grymt det var att se detta energiska hardcorepunkband med klassiskt norska influenser av smittande rock i sin musik. Men jag är inte bitter. Från finfina Finnmark (2016).
 |
| Ondt Blod. Foto: Johannes Merok |
Ett band jag faktiskt inte missade på sommarens Copenhell var danska post black metalbandet Redwood Hill som gjorde en övertygande spelning och som gör fin musik. Från Descender (2012).
Bombus - "Rust"
Göteborgsk heavy metal med kvalitéer som i mitt tycke borde erbjuda bandet möjligheten att slå riktigt brett. "Rust" är en dänga av rang och nya skivan Repeat until death (2016) är catchy utav bara helvete.
Monolord - "Lord of suffering"
Ny, fin och tung doom från bekantingarna i Monolord som med briljanta Vænir (2015) erövrade världen och mig. Som vanligt är det psykedelisk touch och hög riffgenialitet som gäller.
Haken - "Earthrise"
Den som hängt med känner till att jag är förälskad i den här låten. I hela det brittiska bandet för den delen, och framför allt senaste skivan Affinity (2016) med sina sköna 80-talsvibbar och helt oblyga ambition att fylla arenarockkostymen utan att sluta vara progressiv. Underbart!
Kramar VV
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)