
Autumn eternal är nämligen rakt igenom en bländande vacker skiva. De vemodiga melodierna går som en bärande tvärbalk igenom musiken, oavsett vilket tempo eller vilken intensitet kompositionerna befinner sig i för stunden. Det kan för övrigt vara ganska ombytligt. I ena stunden är det ursinniga blast beats, i den andra är det smäktande stråkar, lågmäld rensång eller ambientpartier. Panopticon klämmer in det han känner för i sina black metalsymfonier, och allt fungerar. Det är inte tråkigt en stund och Austin L. Lunn visar ständigt att han är en lika imponerande instrumentalist som han är en skicklig låtskrivare. Musikens allra största behållning är dock är den känsla den lämnar hos mig när jag lyssnar. Det ligger en melankoli och en sårbarhet över Autumn eternal som berör mig på djupet och som är hypnotiserande vacker. Inte ett öga är torrt när slidegitarren går igång på avslutande "The winds farewell", om du inte gråtit slut på tårarna tidigare under skivans gång vill säga.
![]() |
Panopticon. |
HELA LISTAN:
8. Panopticon - Autumn eternal
9. High On Fire - Luminiferous
10. Minsk - The crash and the draw
11. Black Breath - Slaves beyond death
12. Ghost - Meliora
13. Napalm Death - Alex predator - Easy meat
14. Monolord - Vænir
15. Eidola - Degeneraterra
16. Ghost Bath - Moonlover
17. Soilwork - The ride majestic
18. Raised Fist - From the north
19. Turnstile - Nonstop feeling
20. Parkway Drive - Ire
Kramar VV
Folkmusik heter det väl, inte folk =)
SvaraRaderaEgentligen är det jättekonstigt att inte alla släpper sina listor i samband med årsskiftet istället för före. Journalistisk integritet ftw.
/mattias