Kärt barn har många namn. Och så är verkligen fallet när det gäller musik, inte minst av det hårdare slaget. Otaliga är de genrer som börjar eller slutar på Metal, Hardcore, Core, Punk, Post, Emo osv men i min begreppslåda väljer jag att kalla allt för just Vrål. Epitetet Vrål förutsätter att musiken innehåller en sång som, beroende på lyssnarens preferenser, kan beskrivas med synonymerna ovan. Sen kan Vrålet, mer eller mindre förtjänstfullt, beblandas med sång av mer traditionell och melodisk karaktär. Jaja, nog om ord och fack. Ni förstår vad det handlar om i alla fall.
Den här bloggen är mitt sätt att upptäcka och sprida den musik som jag älskar, och många med mig. För det finns inget som inger hopp, tröst, energi och en vilja att förändra mig själv och världen som riktigt bra vrål. Och även om jag älskar musik i de flesta former så återvänder jag alltid troget till vrålets trygga famn, och jag blir aldrig besviken. Det finns helt enkelt hur mycket bra vrål som helst där ute att upptäcka. Och jag gör det gärna tillsammans med er!
Kramar Veckans vrål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar