torsdag 19 december 2013

Lyssnat på v51!

Årets sista lista i traditionellt format. VV har varit igång i fyra månader och mitt vrålkapital har aldrig varit mer välmående. Hoppas det finns några därute som vill fortsätta utöka sitt vrålförråd tillsammans med mig 2014. God Jul!

1. A Lot Like Birds - Connector 
Från Kalifornien kommer A Lot Like Birds och sopar oss av banan med sin energiska musikalitet och en progressiv post-hardcore vacker likt snö på julafton och galen likt din gamla fysiklärare på gymnasiet. Underbart!



2. The Swellers - Big Hearts
Hjärtlig punk med lättsmälta melodier, utan att de passerar gränsen till det slätstrukna och förutsägbara. The Swellers har förgyllt morgnarna denna vecka med deras morgonhumörshöjande toner.



3. Russian Circles - Deficit
Instrumental post-metal från Chicago. Tre man starka Russian Circles lyckas bra med att kompensera frånvaron av sång med skickligt låtskrivande och riff som växer och krymper om vartannat. Otroligt bra!


4. Nails - Wide Open Wound
Nails andra fullängdare "Abandon All Life"  har tagit en stadig plats på årets otaliga "bästa metalalbum"-listor. Och det med all rätt. Nails ger oss nämligen en formidabel och 17 minuter lång käftsmäll med deras tunga och stenhårda grindcore. "Wide Open Wound" utgör en femtedel av skivan tidsmässigt och är också dess tyngsta spår.



5. Doomriders - Back Taxes
Från Boston och den musikaliskt fläckfria labeln Deathwish Inc. rider Doomriders fram med sin rockiga, stonerinfluerade hardcore. Bandet släppte sitt tredje album "Grand Blood" i oktober i år. På sång och gitarr har vi Nate Newton, även basist i Converge. "Back Taxes" är en riktigt punkrockig dänga och Doomriders är helt enkelt fenomenalt bra.


6. Defeater - Bastards
Ännu ett Bostonband som låter underbart. Defeater spelar melodisk och punkig hardcore med fantastiskt vrål av sångaren Derek Archambault. Bandets texter är konceptuella och rör sig kring en huvudstory om en arbetarklassfamilj i New Jersey efter andra världskriget. Senaste albumet "Letters Home" från i år behandlar fadern i familjen. Som att läsa en ljudbok alltså. 


7. I See Stars - Ten Thousand Feet
Avslutningsvis bjuder VV på en vattendelare. I See Stars blandar och ger, med en mix av popig metalcore, screamo och elektronisk musik som nog får många metalfans att slita håret av ilska och obehag. Samtidigt funkar denna typ av band otroligt bra, speciellt bland unga metalheads. Personligen tycker jag att det kan bli lite schizofrent och rörigt när man lyssnar på en hel skiva. Men på "Ten Thousand Feet" lyckas I See Stars leverera en mix som fungerar och som jag bara inte kan sluta lyssna på. 


Kramar VV

lördag 14 december 2013

Lyssnat på v50!

Snart är året slut och Internet vimlar av "årets bästa" av alla de slag och från en massa olika källor. En riktig guldgruva om man jagar ny spännande musik. Precis vad VV behöver och också vill vara för den som råkat hitta hit. Nytt år betyder också förnyelse. Trots att jag tillhör begåvningsreserven när det gäller bloggdesign har jag lyckats förnya listornas utformning något.


1. Year Of No Light - Géhenne 
Year Of No Light från Bourdeaux öppnar veckans lista med det lugn som infinner sig när man lyssnar på musik som sprungit ur post-rocken. Och då har jag ändå valt den ösigaste låten från femlåtarseposet "Tocsin", som kom i år. YONL kan svänga mellan att mangla på rätt ordentligt, som i "Géhenne" nedan, eller låta minuterna gå medan samma ackordanslag upprepas, tills den meditativa känslan i musiken skickat oss raka vägen till Nirvana.



2. Palms - Future Warrior 
Ok, lyssna på det här upplägget: Basist, trummis och gitarrist från legendariska och tyvärr nedlagda Isis vill fortsätta med musik så de bildar ett nytt band 2011. De behöver en sångare. Ansluter gör då ett Isis-fan, och inte vilket som helst utan Chino Moreno från Deftones. En supergrupp har bildats och de släpper en skiva i juni 2013. Bandet själva vill inte se sig som ett Isis med Deftones-sång. Dock är det svårt att inte tänka den tanken när man lyssnar. Och det är ju inget dåligt med det, tvärtom. Det är lugnt och behagligt med Chinos sång som en smekande hand, när som helst beredd att slänga iväg en lavett så man vaknar.



3. C.B. Murdoc - D.I.D. 
Den något lugna inledningen på veckans lista tar nu både fart och tyngd med briljanta C.B. Murdoc från Stockholm som står för driven, svängig och teknisk metal med en hel del djentkänsla. Lägg till melodiska gitarr- och synthinslag och grymma låten D.I.D. bör inte lämna någon oberörd. C.B Murdoc har sprungit ur nedlagda black metal-bandet Mörk Gryning och släppte sitt debutalbum "The Green" 2012. Det är både progressivt och medryckande på samma gång. Härligt!



4. Black Breath - Home Of The Grave 
När introt på "Home Of The Grave" tuggar igång placeras man direkt i Entombed-land och det har vi, och Black Breath, "Boss HM-2 Heavy Metal Pedal" att tacka. Den tingesten har skapat gitarrsoundet som svenska death metalband som Entombed, Dismember m fl spritt över världen. Onekligen bland annat till Seattle, där Black Breath håller hus till vardags. Deras musik är en mycket tung hybrid med crust, death metal och hardcore som huvudingredienser och som är otroligt behagligt att vila öronen mot.



5. Masshysteri - Dom kan inte höra musiken 
Apropå behagligt, här kommer behaglig och bra punk. Masshysteri från Umeå finns tyvärr inte längre men deras musik lever ändå. Och vi kan ju höra den, det är snuten som inte gör det enligt låtens refräng. Två av bandets medlemmar, Sara Almgren och Kajsa Bergsten, återfinns numera i Invasionen tillsammans med bl a Dennis Lyxzén.



6. Ulcerate - Vermis
Från behaglig punk till death metal som känns gjord för att framkalla obehag hos lyssnaren. Det hade Ulcerate från Nya Zeeland säkert lyckats med om det inte varit för att deras musik är så briljant. Mörk och grumlig death metal i ljudbilden samtidigt som låtbygget lutar sig mot både post metal och teknisk death metal. Vermis är en fenomenal låt och jag är så lycklig att jag precis upptäckt det här bandet.


 7. Mutoid Man - Gnarcissist
Jag har tappat räkningen när det gäller band som hamnat på listorna med någon koppling till Converge. I Mutoid Man har vi geniet Ben Koller på plats bakom trummorna igen, precis som i fantastiska All Pigs Must Die. Denna gång trummar han fram redig och tung rock n´roll tillsammans med gitarristen och sångaren Stephen Brodsky, till vardags i bandet Cave In. Det är inte mycket vrål men förbannat bra och tungt nog för att VV ska falla pladask.


Kramar VV

söndag 8 december 2013

Lyssnat på v49!

Julen närmar sig och VV vill, som de flesta, ha hårda klappar under granen. Blir det strumpor i vanlig ordning så man du trösta sig med att det finns oerhört mycket bra vrål där ute som bara väntar på att inmundigas! Detta är den tionde listan på VV, som innebär sammanlagt ca 70 låtar vilket borde räcka till en normallång förfest eller en tågresa Malmö - Stockholm.

  1. The Old Wind - In Fields Det är ingen illusion att detta låter bekant. I The Old Wind är det nämligen gamla Breachsångaren Thomas Liljedahl som står för pipan och med sig har han även Niklas Quintana och Kristian Andersson, båda fd Breachmedlemmar. Och även om trion Terra Tennebrosa sedan tidigare sprungit ur den välgörande Breachkällan uppe i Luleå så är det The Old Wind som får oss att känna att Breach är tillbaka. Jämförelsen blir ofrånkomlig när man lyssnar på The Old Winds debutskiva som kom i april i år. Malande gitarrer och mörka harmonier tillsammans med den släpiga rytmen och Liljedahls sång är ett bekant upplägg och det håller bra än idag. Vi får helt enkelt hoppas på en lång och blomstrande framtid för The Old Wind. 
  2. Livstid - Ei Etasje Opp Javisst! Snygg norsk crust är det dags för nu, i form av Livstid från Bergen. "Ei etasje opp" är hämtad från bandets självbetitlade fullängdsdebut som kom 2011. Det är fullt ös och mycket trevlig lyssning, som så ofta när vrålet kommer från våra fjordbadande grannar i väster. I sin merch har bandet en t-shirt med Fremskrittspartiets Siv Jensen och texten "Ikke min statsminister", vilket känns uppfriskande i tider av unken, brun högervind.
  3. Revocation - The Gift You Gave Från Boston kommer Revocation med en härligt thrashig och teknisk death metal som värmer i efterdyningarna av Sven, det gamla stormsvinet. När snygga introt på "The Gift You Gave" går igång glöms alla bekymmer bort, må de så vara i form av bortblåsta takpannor eller av djupare karaktär. Om man mot all förmodan återtar grubblerierna under versen blåser refrängen hjärnan helt fri från tankar med en smattrande dubbelkagge och ett episkt gitarriff, tillsammans med sångaren David Davidsons hesa growlande. Att låten avslutas med ca 3 min instrumentonani gör ingen skada det heller.  
  4. Lesra - The End Of An Era Tillbaka till Skandinavien, och inte mindre än till Sveriges epicentrum när det gäller hardcore och punk. Vi snackar Umeå så klart och ett mycket intressant hardcoreband vid namn Lesra. Formatet är hardcore av den rena, gamla skolan, i stil med ett av mina favoritband Terror. Faktum är att Lesra står sig riktigt väl i konkurrens med just ett band som Terror vilket inte säger lite i min värld. Umeå levererar!
  5. Protest The Hero - Clarity När jag hör kanadensiska Protest The Hero och Rody Walkers stundtals överteatraliska rensång är jag till en början ganska skeptisk. Jag tycker att det blir lite väl galet i kombination med den hetsiga progressiva metal bandet leverar. Men nu har shuffle-funktionen i Spotify slumpat fram tillräckligt många lyssningar på bandet att jag blivit så pass galen att jag älskar det. Pröva själv. När körerna kickar in i sista refrängen på "Clarity" är du frälst, jag lovar.
  6. Armed For Apocalypse - Built To Kill Om Rody Walkers sång är teatralisk och galen står Kirk Williams i Armed For Apocalypse för en betydligt mer lågmäld stämma. Det kaliforniska bandet spelar kompromisslös sludge metal. Det är tungt, så tungt att det blir lätt att leva. Utan att öset någonsin lämnas åt slumpen.
  7. Beastmilk - Death Reflects Us Avslutningsvis till något mycket sympatiskt. Nämligen musik som kunnat spelas på vilken indie-klubb som helst, men som jag snubblar över i en topplista över årets bästa metal-album, dessutom på första plats. Finländska Beastmilks debutskiva "Climax" är producerad av Kurt Ballou från Converge och vi vet ju att allt det bandets medlemmar tar i blir till guld. Bandets musik etiketteras som death-rock eller post-punk och får med all rätt veckans hedersplats på listan. "Death Reflects Us" är en otroligt bra låt och även om jag än så länge bara hört tre låtar från "Climax" är jag beredd att stämma i bäcken. Det här är fantastiskt!  
Kramar VV

måndag 2 december 2013

Lyssnat på v48!

Sent omsider kommer (förra) veckans lista. Tiden alltså, ibland får inte alla saker plats i den.


  1. Heaven Shall Burn - Die Stürme Rufen Dich Heaven Shall Burn är den första dubbletten i VV:s korta men ärorika listhistorik. Och det finns goda skäl till detta. HSB kommer nämligen till Vega i Köpenhamn nu på söndag 8/12 och undertecknad hade givit en och annan kroppsdel för att få närvara. Sen är det otroligt stabil och aggressiv melodisk death metal som de rutinerade tyskarna levererar. Som grädde på moset tillkommer de politiska och förbannade texterna som Marcus Bischoff häver ur sig med en röst som låter som om han är tre. Stycken alltså, inte år.
  2. Bring Me The Horizon - Sleepwalking Apropå konsertaktuella metal-jättar så har pågarna från Sheffield i Bring Me The Horizon bara två dagar på sig att ladda inför den alltid så metaltörstande Malmöpubliken. På onsdag kliver de nämligen på KB-scenen och där lär vara en och annan förälskad tonåring i publiken. Sångaren Oliver Sykes är nämligen "skitssnygg" enligt säkra tonårskällor. Jag är beredd att hålla med. Att BMTH spelar välproducerad metalcore med klar hitkänsla gör nog inte dragningskraften mindre. Det lär bli ett rejält tryck på KB på onsdag. "Sleepwalking" är från nyaste skivan "Sempiternal" från april i år. 
  3. Deafheaven - Sunbather Nu till musik som kanske inte sätter tonårshjärtan i brand, men som är desto mer intressant. Deafheaven är signade på tidigare nämnda labeln Deathwish Inc. som än så länge inte gjort någon besviken. Bandets musik är en slags post-rock- och black metalhybrid där sången låter black metal och de episka och ständiga melodierna hos gitarrerna låter post-rock. Släng in lite blast beats på det så har du en spännande 10-minutare framför dig.
  4. The Carrier - Wash Away My Sins Hoppsan, det blev visst ett Deathwish-band till. Jag kunde bara inte låta bli att släppa in grymma The Carrier på veckans lista. De spelade ju så fint. Spelade alltså. Imperfektformen är tyvärr korrekt. Bandet la ner i början av 2012 och lämnade oss andra ensamma med deras melodiska och resoluta hardcore. "Wash Away My Sins" är ett skönt malande och svängigt bidrag från deras sista skiva "Blind To What Is Right" från 2011.
  5. The Arson Project - The Black List Habil svensk grindcore i stil med otroliga Nasum. Från Småland kommer dessa arga pojkar och visar att smålänningarna kan det här med punk och hardcore. The Arson Project är riktigt bra och fyller i alla fall en ganska stor bit av tomrummet Nasum lämnade efter sig i grindcore-Sverige. 2008 kom senaste skivan och vi hoppas på nytt snart. Tack Daniel för tipset!
  6. 36 Crazyfists - Reviver Lite mer allsångsvänligt är 36 Crazyfists med deras härliga mix av emo och metal. Jag älskar sångaren Brock Lindows något spruckna, svajiga och samtidigt tighta rensång och är förvånad att jag inte lyssnat på detta ju rätt framgångsrika bandet tidigare. Det blir ändring på det nu och jag har VV att tacka för det! Du med?
  7. To Kill - The Flight Of The Locust To Kill spelar hardcore som får mig att minnas tiden då Victory Records var det hetaste skivbolaget i mitt liv med husgudar som Earth Crisis, Snapcase, Strife m fl. Nu är To Kill från Rom och är ett av få vrålband jag känner till från Italien. Egentligen innebär det att jag inte känner till så mycket alls eftersom To Kill tyvärr lagt ner men jag är rätt så övertygad om att detta bygger på min okunskap och inget annat. Bra är det i alla fall. Forza Italia!
Kramar VV