onsdag 31 maj 2017

Recenserar: AU-DESSUS - End of chapter

Veckans Vrål gör numera regelrätta skivrecensioner. Det var liksom dags att ta det steget och göra de labels och band som hör av sig rättvisa på riktigt. Så gör det. Hör av dig. Ge mig musik så tycker jag om den. Först ut är ett mycket intressant släpp från den kompetenta franska labeln Les Acteurs De L'Ombre.


Artist: Au-Dessus
Titel: End of chapter
Release: 19 maj 2017
Label: Les Acteurs De L'Ombre
Land: Litauen

End of chapter är Au-Dessus andra album och följer upp den självbetitlade debuten från 2015. Inte bara följer upp förresten, de sju låtarnas titlar är precis som på debuten numeriskt formulerade och är en tydlig fortsättning på den. Således är det låtarna VI-XII som vi har att avnjuta på End of chapter. Enkelt att hålla reda på. Ännu enklare att gilla. Bakom de romerska siffrorna döljer sig nämligen en riktigt fin uppsättning kompositioner.

Inledande "VI" möter en med ett långt och uppbyggande intro där en halvt strupsångande kör ackompanjerar ett riff som osar sludge så det blir alldeles varmt i maggropen. Känslan är episk, ett epitet jag gärna missbrukar, och det är ett smart val av förstaspår. Det är skivans mest melodiska och atmosfäriska alster med en försiktig rensång, som i detta fall höjer helheten, vilket inte alltid är en självklarhet. Och jag är helt såld från början till slut.


Au-Dessus betecknar sin musik som post black metal men jag skulle vilja vidga den genremässiga förvirringen till någon slags post blackened sludge metal. Det låter något djävulskt nördigt när man tar orden i munnen men låter desto ljuvligare när Au-Dessus musik ljuder i öronen. En lite stökig och stundtals tempomässigt progressiv sludge blandas upp med en atmosfärisk och ömsom harmonisk, ömsom disharmonisk black metal. Lägg på lite malande och ständigt byggande post metal-riff och du har End of chapter. Variationen i influenser skapar en spännande och omväxlande hybrid, utan att det på något sätt blir schizofrent. Tvärtom, Au-Dessus har verkligen lyckats skapa en helhet som håller skivan igenom och som tåls repeteras om och om igen. Jag ligger väl på runt tionde lyssningen i skrivandets stund, vilket långt ifrån tillhör vanligheterna.

Den tempomässiga variationen, mellan frustande blast beats och gungande, nästa doommässiga, rytmer skapar medryckande gränsdragningar i kompositionerna och jag kommer på mig själv nickandes gillande mest hela tiden. Även sången växlar friskt mellan mycket sporadisk rensång, ondskefulla black metalskrik och desperata rop på hjälp (eller möjligen någon ond demon), allt genomfört på ett professionellt sätt. Det är överlag riktigt starka spår på End of chapter men tvingas jag välja ut några favoriter får det bli nämnda "VI", stökigt sludgiga (ett vedertaget adjektiv i metalkretsar) "VII", medryckande och ösiga "IX", samt mäktiga avslutningen i "XII-End of chapter".

Ska du lyssna på endast ett post black metal-album i år kan du utan tvekan välja End of chapter. Det kommer du inte att ångra. Nu hoppas vi på att litauerna tar sig över Östersjön så man får nöje att avnjuta detta på scen, snarast möjligt!

Betyg: 8/10

LÄNKAR:
https://au-dessus.bandcamp.com/
http://www.lesacteursdelombre.net

Kramar VV

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar