torsdag 6 juni 2019

Lyssnat på: MAJ

Lowest Creature. Foto: https://lowestcreaturehc.bandcamp.com/
Släpp hårdrockar´n loss, det är vår! I takt med ljusare tider och varmare väder har jag märkt att suget efter snabbare och gladare (nåja) musik ökar, samtidigt som man inser att träningsåret 2019 inte erbjudit det som behövs för att mäkta med längre besök i mosh piten än förra sommaren. På månadens lista återfinns i alla fall en hel del fina bitar som inbjuder till mosh, och många fina fynd, om jag får skryta lite å bandens vägnar. Och det är ju det hela tanken med denna blogg är.

Lowest Creature - Sacrilegious pain (album, 2019)
Ett nytt namn för mig är Örebrobaserade Lowest Creature som smällt till med ordentligt crossover-kalas på sin fullängdsdebut Sacrilegious pain. Faktum är att den håller så pass hög kvalitet att giganter som Power Trip känns som deras gelikar snarare än förebilder. Otroligt medryckande hardcore och thrashsväng som passar fint till sommaren.

Cult Of Luna - "The silent man" (singel, 2019)
I min värld är det alltid en världsangelägenhet när husgudarna i Cult Of Luna släpper nytt material. Förväntningarna är ju konstant skyhöga på detta magnifika band och jag kan väl inte säga att jag blev föll av cykeln när jag lyssnade igenom "The silent man" de tre-fyra första gångerna. En stabil låt från storbandet från norr men ingen gåshudsprovokation denna gång.

Torche - "Slide" (singel, 2019)
Jag hade nästa träng ut Torche och deras fina stoner ur mitt medvetande när "Slide" passande nog dök upp via Spotifys algoritmer och den ändå väl fungerande tjänsten "release radar". Restarter (2015) snurrade en del och ett ord som beskriver min känsla inför bandets musik är behagligt. Inte livsfarligt men inte heller tråkigt, utan ständigt underhållande.

Batushka x2 - "Polunosznica" & "Pecn´ 1" (singlar, 2019)
Bråk om pengar och rättigheter är ju alltid en partydödare i musikvärlden och dessvärre har finfina black metalbandet Batushka drabbats av denna farsot. Resultatet är att sångaren Bartlomiej Krysiuk kör på med en version och gitarristen Krzysztof Drabikowski med en version av Batushka, och båda hävdar väl kort sammanfattat att de är den "äkta" versionen och blivit blåst av den andre. Tröttsamt nå djävuslkt, speciellt med tanke på hur stark debuten Litourgiya (2015) var, och man orkar ju inte ta ställning. Rent musikaliskt är "Pecn´1" en starkare historia och skulle det få avgöra tvisten verkar ju således gitarristen vara den bäst lämpade att axla ansvaret, även om Metal Blade Records har satt sitt hopp till den Bartlomiej.

Full Of Hell - Weeping choir (album, 2019)
Om Torche står för behagliga associationer jobbar Full Of Hell hårt för att uppnå motsatsen med sin grindcore/noise/death metal. Oljud skulle nog en del kalla det, ljuv musik skulle en något mindre andel beskriva det som. Är jag på rätt humör tillhör jag den senare minoriteten.

Russian Circles - "Arluck" (singel, 2019)
Ytterligare ett favoritband inom postmetal-genren som släppt ny singel. Precis som ovan nämnda Cult Of Luna har Russian Circles mycket att leva upp till och gör precis som svenskarna ytterst få misstag. "Arluck" är en riktigt fin bit som ligger fint i örat.

Mammoth Grinder - "Lunar mass" (singel, 2019)
Döds men en attityd- och tempomässig ansats från hardcoren är det smakfulla recept som trion Mammoth Grinder kör på - och att de lyckas korsa genregränser med sådan lätthet är kanske ingen konstighet när medlemmarna också återfinns i band som Power Trip och Iron Reagan. "Lunar mass" är en b-sida från Cosmic crypt (2018).

Employed To Serve. Foto: https://employedtoserve.bandcamp.com/

Victims
 - "The sea and posion" (singel, 2019)
Som om inte en ny giv av Martyrdöd (Hexhammaren) var nog så kommer ännu en av Sveriges, och världens, finaste crustgäng med nytt i år. The horse and sparrow theory heter det alstret som kommer till oss vanliga dödliga den 28 juni. Två låtar är släppta och det jag hör, det gillar jag skarpt.


Idle Hands
 - Mana (album, 2019)

Årets mest otippade golvning av undertecknad står Portlands Idle Hands och deras gothiga heavy metal för. Tänk ett The Cure som gått hårdrockskurs under sommarlovet och du närmar dig en bild av detta fina. Mana är melodisk perfektion och en hitkänsla rakt igenom, men med ett ständigt underliggande mörker som skapar en helt magiskt vacker upplevelse. Det här vill du inte missa.

Employed To Serve - Eternal forward motion (album, 2019)
Mathcore är ett begrepp som det var längesen jag tog i min mun (eller bokstaverade på mitt skrivbord). Ynglingarna i Londonbandet Employed To Serve sysslar med någon hardcore med sådana influenser och gör så med bravur. Kanske är jag för gammal för att mäkta med en hel skiva utan vila men några låtar ibland gör mig oerhört gott.



Kramar VV

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar